Igår, efter ett synnerligen intensivt och svettigt spinningpass på Friskis&Svettis bastade jag med de gamla gubbarna. Jag har träffat dem förut, de verkar vara en fyra, fem pensionärer som tränar tillsammans ett par dagar per vecka. Efter spinningen sa instruktören att det var kul med så många på passet, för det var helt fullt. Men igår var det ju också tråkigt väder ute, och då kommer det alltid fler som vill cykla inomhus. Jag överhörde diskussionen i bastun efteråt och det här var vad som sades;
A, och B hade båda varit yrkesförare, så de diskuterade däckmönster. En lång diskussion om att även cykeldäcken behöver bra grepp. Om man bara ska köpa ett dubbat cykeldäck ska det sitta i fram. Dock verkar det som att de moderna dubbdäcken till cykel är mer trögcyklade än de var för ett par år sedan.
C berättade att han precis hade kört omkull i den första halkan. Av ren reflex hade han bromsat med handbromsen, som går till framhjulet, vilket gjorde att han bara kraschade rakt ned. Hade han hjälm då? Nej.
Då berättade D att hans kompis var en riktig friskus förr i tiden, åkte Vasaloppet och Vätternrundan. Han körde mycket rullskidor i början av skidsäsongen. En kväll skulle han bara snabbt cykla ned till affären i Flogsta för att köpa en mjölk, och i viadukten var det en isfläck och han mötte en cyklist i hög fart. En rejäl smäll med allvarliga skador. Han hade legat på sjukhus flera månader och drabbats av allvarliga hjärnskador. Han hade drabbats av afasai, och minns inte mycket. När D möter honom på stan så hälsar han, men det verkar som att det är mest för att hans fru hälsar på D. Han är inte alls med.
Någon hällde på mer vatten på bastuns aggregat, och jag lämnade herrarna kvar där.
Hjälm, eller inte hjälm, det är frågan.