Den andra våningen – en tidlös arkitektidé och lösningen för digital samhällsbyggnad?

Under senaste åren har jag arbetat mycket med mobilitetslösningar i nyproduktion, och jag har mött många byggherrar, kommuner och arkitekter som tänker nytt och spännande. Jag tänkte här ge lite fredagsreflektioner kring trafikplanering, stadsutveckling och digitaliserad samhällsstruktur.

Ofta hamnar vi i diskussioner om att hur man ska utveckla lokalerna i markplan. Ofta diskuterar vi om det ska det vara lägenheter med altan i bottenvåning, eller ska det vara verksamhetslokaler eller ska det vara stora ljusa cykelrum. Alla argument för och emot är intressanta och det blir många kompromisser mellan kommunens krav och arkitekternas idéer och byggherrens ekonomiska kalkyl. Jag fick en idé att vi även borde använda den andra våningen som en ännu mer flexibel yta för huset. Jag gick sedan gata upp och ned och började titta uppåt väggarna.

Här är några bilder från Uppsala, Göteborg, Köpenhamn och Stockholm. Kan du gissa årtalet när de byggdes och vad den andra våningen används till? Notera hur bottenvåningen i markplan har en utformning, den andra våningen är annorlunda med en ny sorts fönster och takhöjd, sen kommer flera likadana våningar och vinden längst upp.

Jag får väl blotta min kunskapslucka här, för jag känner inte till om det finns något arkitektoniskt begrepp för hur man arbetar med den andra våningen. Uppenbarligen har det funnits idéer om den andra våningen i över hundra år. Min kompis sa: ”Den andra våningen är ju paradvåningen, så att finfolket inte behövde gå i trapporna och möta grannarna.” Det är såklart en teori, men den håller inte. Se husen från gågatan som har stora skyltfönster mot gatan. Se huset med kontor som har panoramafönster (det var bostäder från början). Se huset med de yttepyttesmå fönstren på andra våningen.

Så, min fråga blir nog ett påstående, att ”den andra våningen” är lösningen för att bygga hus för ett digitalt samhälle. Den andra våningen kan vara en revolution för stadsbyggnad och urban utveckling! På den andra våningen kan vi både rymma förskolor, kontorslokaler, verksamheter som tandläkare och frisör. När de smutsiga industrierna byggdes skulle de vara lokaliserade utanför staden och bostäderna skulle vara på en annan plats. Det ger också fastighetsägaren möjlighet att vara flexibel och säkra intäkter under många decennier. Idag kan en stor del av de som jobbar på kontor jobba hemma, eller hyra en kontorsplats, eller ett konferensrum nere på stan. Många av dagens transporter i samhället sker på väg till och från möten, sådana som förändras till digitala möten. Vi har byggt en struktur med stora kontor i en stadsdel, som är helt döda på kvällarna, vilket skapar en otryggmiljö.

Framtidens digitala arbetsmarknad kommer att innebära att folk är ännu mer rörliga i var de bor, jobbar och konsumerar upplevelser. Samhället är inte lika förutsägbart som stadsplaneringen trott de senaste 70 åren. Vi går mot en helt ny transportsektor med delad elektrisk mobilitet, vilket inte trafikplaneringen har tagit med i beräkningarna. Vi går från att äga bilen till att nyttja många olika fordon i staden. Kanske ska bottenvåningen kunna användas som mobilitetshubbar för folk som är på väg någon annanstans, eller för de som inte behövde åka nånstans? Den flexibla andra våningen kommer att bli en framtidslösning.

Så, skriv gärna dina tankar här nedanför om arbetsmarknad, bostadsbyggande och stadsutveckling. Har du något exempel på ”den andra våningen” som är ett extra bra exempel på hur man kan bygga i framtiden?

Personlig vädervarning: För cyklister och hemmaodlare

Jag har testat en tjänst som ger mig personliga vädervarningar. Ibland på morgonen kl 07.00 plingar det till i min telefon om det ska bli nollgradigt, minusgrader, regn eller snö under det kommande dygnet. Jag tänker i detta blogginlägg gå igenom de digital tjänsterna som behövs och visa hur detta öppnar för nya möjligheter för dig.

Målgruppen för den här typen av personliga vädervarningar är tex:

  • Cyklister som vill ta med sig rätt kläder på morgonen.
  • Hobbyodlare som vill akta sig för minusgrader på våren eller sommaren.
  • De som arbetar utomhus och behöver planera vilka sysslor som passar vissa dagar.
  • Den som har café med uteservering och vill bemanna med personal om det blir väldigt varmt och soligt.
  • Föräldrar som ska klä på barnen rätt kläder för rätt väder.
  • Det kan också vara en kommun som vill använda denna tjänst för att nå ut till sina medborgare de dagar det är snökaos. Jag tänker på projektet Cykel + Minus som ska hitta smarta sätt att få fler att cykla på vintern.

Jag använde förut appen från Yr.no eller SMHI för att kolla vädret nästan varje dag. Numera använder jag den här tjänsten för att bara bli varnad när något går utanför det normala. Jag kallar det avvikelsehantering, jag ska bli påmind när något ska utföras och tjänsten ska finnas i bakgrunden.

Jag har lite odlingar på min tomt, och ett litet växthus. Därför är det mycket viktigt att ha koll på minusgraderna så att mina plantor inte fryser sönder. Eftersom jag cyklar till jobbet över den blåsiga uppsalaslätten vill jag veta vilka dagar det regnar, eller är väldigt kallt. Oftast räcker det nu med att få en varning inför det kommande dygnet, när det gäller temperaturvarningar så kollar jag i appen när jag får varning för -2 C eller kallare.

Så här har jag gjort:

Hjärtat i tjänsten är IFTTT.comIf This Then That, och det är en tjänst där man väldigt enkelt kan styra olika händelser som ska ske om vissa villkor uppfylls. Här kan man koppla ihop sin Facebook, Instagram, Mail, sitt digitala hem och hundratals andra olika tjänster. Om något inträffar, tex att jag Instagrammar ett foto med en viss hashtag, då ska den bilden publiceras här på bloggen. Många använder IFTTT för att tex tända en lampa hemma om man har Philips HUe-lampor. För personlig vädervarning använder jag bland annat dessa ”Applets” som det heter.

För att komma igång behöver du

  • Ett konto på IfThisThenThat
  • En mailadress eller en smarthphone som tar emot notiser

Börja med att aktivera tjänsten Weather Underground- och ange din ort, här har jag satt Uppsala. (Eftersom jag jobbar i Stockholm skulle jag vilja följa både Stockholm och Uppsala, men jag nöjer mig med Uppsala).

Sedan anger du villkor (input) för vad som ska uppfyllas. If This, alltså OM detta, där du kan välja mellan temperatur, UV-faktor, pollennivåer, soluppgång, solnedgång. Här är några exempel på vad man kan välja som villkor.

Ange därefter vad som ska hända (output). Det kan tex vara mobilnotis, ett SMS ska skickas, det ska sparas i ett Kalkylark, det ska skickas ett mail till någon. Här är några exempel:

När du satt upp tjänsten, så kommer du att få varningar liknande dessa. Alldeles automagiskt.

För mig innebär det att jag hinner rädda några squashplantor innan de imploderar, jag kan packa ned regnkläder i väskan innan jag cyklar till jobbet och jag kan lägga till några minuter på cyklingen om det ska blåsa eller snöa. Hur vill du använda en sån här tjänst?

Missa inte min andra bloggpost om hur man beräknar sin cykelrestid här

30 min cykling från Uppsala centrum, intervall på 10 minuter.

Skumpa rumpa eller sport komfort?

Här kommer ett litet tips på DIY-hack för den som har en lådcykel, alltså traditionell holländsk Bakfiets med trälåda. Läs gärna min andra post om hur man pimpar sin lastcykel. Jag fick tipset av Brandon som hade satt gummidämpare under lådan på sin Metrofiets, vilket gör att stötar från trottoarkanter och potthål blir lite mjukare för barnen som sitter i.
gummibussning

* Jag köpte fyra 25 mm gummidämpare, den här typen är industridämpare för maskiner. Kolla med din lokala järnhandel (Swedol, Bauhaus, Biltema, Järnia, Jula) där det kan heta bussning, gummibussning eller gummidämpare.

pa%cc%8a-ram
* Montera bort lådan (bild2) och sätt dämparna på ramens fästen. Mina är M6 gänga. Spänn gärna fast cykeln så den står stadigt när lådans monterats bort, och ta gärna hjälp av en kompis som kan lyfta och skruva. Var försiktig med vajrar och eventuella kablar om du har elcykel.

montering
* På min modell sitter stödet fast i lådan (Bild3) så när lådan höjs upp 25 mm, så måste stödet ned lika mycket.
* Jag satte en rejäl träkloss under lådan (Bild4), genom att byta ut skruvarna till en längre modell. Inte supersnyggt just nu men funkar bra tills vidare.

distans

Total kostnad: 100-150 kr. Tid: 1-2 timmar

Medan jag cyklar ser jag tydligt hur lådan gungar och flexar, och tar upp de värsta stötarna.

Utlåtande från barnen:
Tycker ni det är skönare att åka nu när det är stötdämpare?
Tove, 3år:  Wiiihaa, det är kul när du cyklar fort och svänger.
Albin, 2 år: Titta, ett får!

Klart godkänt med andra ord.